Vanliga frågor om tillåten användning

Tillåten användning (fair use) är en juridisk doktrin. Enligt den får du under vissa omständigheter återanvända upphovsrättsskyddat material utan tillåtelse från upphovsrättsinnehavaren.

Det förekommer viss felaktig information som kan få dig att tro att du automatiskt är skyddad enligt doktrinen för tillåten användning om du bara säger några magiska ord. Faktum är att det inte finns några garantier för att du skyddas när du använder upphovsrättsskyddat material som du inte äger själv.

Vanliga frågor om tillåten användning

Hur fungerar tillåten användning?
I USA fastställs tillåten användning av en domare som analyserar specifika fall utifrån en uppsättning principer. Olika länder har olika regler för när det är okej att använda material utan upphovsrättsinnehavarens tillåtelse. I till exempel USA kan verk med kommentarer, kritik, forskning, utbildning eller nyheter anses vara tillåten användning. Vissa andra länder har en liknande idé som kallas skälig användning. Reglerna för det kan se annorlunda ut.
Vad omfattar tillåten användning?

1. Användningens syfte och karaktär, inklusive om användningen är av kommersiell natur eller om verket används i utbildningssyfte

Domstolar fokuserar vanligtvis på hur bearbetat materialet som används är. Frågan är om användningen tillför nya uttryck eller nya betydelser till originalet, eller om det bara kopierar originalet. Det är mindre troligt att kommersiell användning bedöms som tillåten, men det är möjligt att tjäna pengar på en video och ändå följa riktlinjerna för tillåten användning.

2. Det upphovsrättsskyddade verkets art

Det är mer troligt att användning av facklitterära verk anses vara tillåten än användning av rent fiktiva verk.

3. Omfattningen, det vill säga hur stor del av det skyddade verket som används i det nya verket.

Det är mer sannolikt att det anses tillåtet att låna små delar av ett verk än stora stycken. Dock kan även användningen av en liten del vara förbjuden i vissa situationer, om den lilla delen utgör verkets kärna.

4. Användningens påverkan på det upphovsrättsskyddade verkets värde på den potentiella marknaden.

Användning som skadar upphovsrättsinnehavarens möjligheter att tjäna pengar på sitt verk anses mindre ofta falla under doktrinen för tillåten användning. Domstolarna har i vissa fall gjort undantag från den här faktorn i fall som rör parodier.

När tillämpas tillåten användning?
Även om du uppger upphovsrättsinnehavarens namn, publicerar en friskrivning som ”inget intrång avses” eller lägger till originalinnehåll i någon annans innehåll när du använder upphovsrättsskyddat material som du inte äger, betyder det inte att din användning av materialet automatiskt är tillåten. I synnerhet användning av innehåll som inte kommenterar eller kritiserar innehållet som används (och som i stället fungerar som ett substitut för det ursprungliga verket) betraktas troligtvis inte som tillåten användning.

Hur fungerar Content ID med tillåten användning?

Om du laddar upp en video som har upphovsrättsskyddat innehåll utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren, även om det till exempel bara är några sekunder av en populär låt, kan du få ett Content ID-anspråk som förhindrar dig från att generera intäkter från videon.

Automatiserade system som Content ID kan inte fatta beslut om tillåten användning. Det är en subjektiv bedömning som görs från fall till fall och kan bara göras av en domstol. YouTube inte kan bestämma vad som är tillåten användning eller medla i upphovsrättsliga tvister, men det betyder inte att tillåten användning inte gäller på YouTube. Om du tror att tillåten användning gäller för din video kan du försvara din ställning genom processen för Content ID-bestridanden. Tänk noga igenom det här beslutet, för i vissa fall kan du bli tvungen att driva bestridandet vidare genom en överklagandeprocess och eventuellt genom DMCA-processen för bestridande av anmälan.

Om både du och anmälaren försöker generera intäkter från en video under bestridande kommer intäktsgenereringen att fortsätta tills bestridandet är löst. Vi betalar sedan ut intäkterna till den berättigade parten.  

Alternativ för hur du kan lösa anspråk utan att inleda en bestridandeprocess

Det enklaste sättet att hantera Content ID-anspråk är att undvika dem helt och hållet. Använd inte upphovsrättsskyddat material om det inte är absolut nödvändigt för din video. Kolla in YouTubes ljudbibliotek. Där finns musik du kan använda gratis i dina videor. Om du väljer att hämta musik från andra royaltyfria webbplatser eller licensieringswebbplatser rekommenderar vi att du läser igenom användarvillkoren noggrant. En del av de här tjänsterna kanske inte ger dig rättigheterna att använda eller generera intäkter från musiken på YouTube, och då kan det ändå sluta med att du får ett Content ID-anspråk.

Om du får ett Content ID-anspråk på grund av musik du inte tycker är nödvändig för din video kanske det räcker med att du tar bort den eller byter ut den mot låtar utan upphovsrättsskydd från ljudbiblioteket. Du kan alltid välja att ladda upp en helt ny version av videon, utan innehållet med anspråk och på en ny webbadress.

Skyddas jag av doktrinen för tillåten användning om …

… jag uppger namnet på upphovsrättsinnehavaren?

Bearbetningen är vanligtvis viktig i analysen av tillåten användning. Att du uppger vem som äger rättigheterna till ett upphovsrättsskyddat verk innebär inte att en icke-bearbetad kopia räknas som tillåten användning. Fraser som ”författaren innehar samtliga rättigheter” eller ”jag äger inte” betyder inte att användningen av materialet automatiskt är tillåten, eller att du har upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

… jag publicerar ett friskrivningsmeddelande i videon?
Det finns inga magiska ord som garanterar att du är skyddad enligt doktrinen för tillåten användning när du använder upphovsrättsskyddat material som du inte äger. Du skyddas inte automatiskt även om du lägger till frasen ”inget intrång avses”, och du kan fortfarande anmälas för intrång i upphovsrätten.
… jag använder innehållet i underhållningssyfte eller i icke-kommersiellt syfte?

Domstolar tittar extra noga på syftet med användningen när de ska avgöra om den är tillåten. Exempelvis räcker det förmodligen inte att ange att uppladdningen ”endast görs i underhållningssyfte”. Att användningen är icke-kommersiell kan vara till din fördel i analysen av användningen, men det är inte säkert att det räcker på egen hand.

… jag lägger till originalmaterial som jag skapat i någon annans upphovsrättsskyddade verk?
Även om du lägger till något eget i någon annans innehåll betyder det inte nödvändigtvis att det klassas som tillåten användning – i synnerhet om ditt verk inte ger originalet nya uttryck, innebörder eller budskap. Precis som i de andra exemplen som tas upp här prövar domstolar alla fyra faktorer inom testet för tillåten användning, inklusive hur mycket av originalet som används.

 

Var det här till hjälp?
Hur kan vi förbättra den?